Forn_Harastorp

Tjärbränna i Harastorp

Fornminne nr 1

Platsens läge: Norr 56 grader 16, 395 minuter

Öst: 13 grader 31, 561 minuter.

Kordinater: X 6240695, Y 1358815.

 

På Harastorp 1:20 låg en tjärbränna. Gården var först ett torp som Bengt Nilsson född 1817 i Algustorp fick torpkontrakt på 1848. Utöver torpet hade han tjärbränning som inkomstkälla. Torpet friköptes 1885 och Bengts son Per Bengtsson övertog den lilla gården. Även han sysslade med tjärbränning.

Tjärbränning var en av de olika näringsgrenar som folk förr i tiden ägnade sig åt. I våra trakter har vi flera lämningar efter tjärbrännor. De kallas också tjärdal. Tjärhantering hade två fördelar för bönderna, dels var den lätt att transportera, dels ställde tillverkningen inte så stora krav på kapital. Man använde främst tallstubbar som var rika på tjära.

 

Ur nationalencyklopedin:

Tjärdal är en anordning för utvinning av trätjära. Tjärdalen utgörs av en mila med trattliknande botten, bestående av en avschaktad jordsluttning och mot denna uppbyggd lutande träbotten, där kolning sker av kådrik ved, oftast från så kallade törstubbar av tall.

 

Trätjära är brun till guldbrun och ganska tunnflytande. Trätjära användes för att fuktskydda trä. Tjära fick ökad ekonomisk betydelse under 1600 talet, genom efterfrågan från sjöfarten och skeppsbyggnadsindustrin i Västeuropa. Tjära användes främst för impregnering och som smörjmedel. Sverige kom att få en nyckelroll för att tillgodose denna efterfrågan. Handeln drevs mellan 1648-1715 som monopol i tjärhandelskompanier. Under 1800 talet fick stenkolstjära ökad betydelse.Tjära användes förr också vid behandling av psoriasis och kronisk eksem. Tjäran transporterades sen i trätunnor till uppköpare.

 

På senare år har nuvarande ägaren Yngve Kjällberg återställt tjärbrännan i så gott som ursprungligt skick.