Byar_Anglarp

Änglarp

 

1579 skrivs namnet Englerup i mantalslängden. Förleden i namnet kommer av mansnamnet Engli slutleden torp. Namnet stavades sen Englarp till slutet av 1900 talet då det ändrades till Änglarp.

Panketorp.

Även kallat ”ponket”. Enligt ortsnamnsarkivet kommer det av panka, braxen, efter läge vid pankebäcken.

Tallmo.

Tall, benämning på fura, mo, torr höglänt ofta tallbevuxen slättmark.

 

Tuvatorp.

Namnet Tuvatorp nämns första gång i kyrkboken 1679 då Anders Pedersön påThuetorp är dopvittne.

 

Bönder i Änglarp klagade i början på 1800 talet på att de hade för stort mantal. Mantalet styrde både beskattningen och hur många soldater rusthållen måste ställa upp med. Efter en långdragen domstolsprocess blev resultatet att man på 1830 talet fick avstå mark utan att mantalet sänktes. I samband med detta friköpte Tuve Olsson Tuvatorp från Änglarps by och den nya gården fördes över till Värsjö i stället.

 

Utdrag ur kyrkboken.

1702 begravdes Tulsson Larssons hustru Nilla Torsdotter. Hon hade först varit gift med Pär Pärsson och i detta äktenskap fött 20 barn. Det första var förkvalt hos föräldrarna något efter det fått christendommen, de övriga 19 blev i födelsen döda.

 

Per Persson dog och Nilla gifte sig med Tulsson Larsson. Med honom hade hon en son och en dotter. Dottern dog i barndomen. Sonen levde och var vuxen då modern begravdes. Första barnet föddes 1657 och 22:a 1682.

 

En brand utbröt 1753 då ett brygghus brann ner. En inhyses hustru hade torkat linkläder på härden och en gnista tände halmtaket.

 

En tvist förekom 1755 och flera år framöver om ett vägbygge. Det gällde vägen mellan Englarps märke vid Trollehåla och Prästasträdet i Vittsjö. I skilda bås samlades folk från flera byar vid Röinge Tingsplats när tvisten skulle avgöras. Rätten beslutade att Vittsjö socken med samlad hand skulle ta i tu med vägröjning och lagning av deras tilldelta skifte. Mången Vittsjöbos knogar vitnade när spett och spade sattes i arbete.

 

Skolan i Änglarp byggdes 1905. Förste lärare var Emil Olofsson. Han kallades ofta för ”Löken” på grund av att hans farfars far varit soldat och hette Lök. Sen kom Tage Almkvist som var lärare här till 1949. Även Tages fru Svea var lärarinna i Änglarp. Nästa lärare var Gunnar Mårtensson. Skolan lades ner 1959.

 

19 torp är dokumenterade i Änglarp. 15 utmärkta och 4 är i dag bebyggda.